Forbönderna på väg till Ockelbo

Forbönderna på väg till vintermarknaden

Resan från Edsbyn tar fyra dagar med häst och vagn

I morgon lördag, runt kl 12.30, gör forbönderna från Hälsingland storstilad entré på vintermarknaden i Ockelbo.
De tar fyra dagar för dem att ta sig hit.
Och väl framme säljer deras varor slut på några få ögonblick.

Runt fredag lunch har de tre ekipagen bakom nordsvenskarna Blondie, Bäckens Brolle och Pärla avverkat cirka åtta av de tio milen mellan Edsbyn, där de hör hemma, och Ockelbo. Hästarna tillhör gården Sjols som drivs av Martin Ståhlklo och Ida Eriksson.
De sitter som kuskar på en varsin vagn, och har sällskap av vännerna Britta Hammarström, Åsa Sköld, Linn Gustavsson och Marianne Werlemar.
”När vi närmar oss Ockelbo blir vi fler när Conny Blom med flera sluter upp också”, säger Martin Ståhlklo.


Från vänster valacken Blondie, avelshingsten Bäckens Brolle och stoet Pärla, alla tre urstarka nordsvenskar som gillar att jobba. 

Fora betyder ungefär ”färd med gods”. Gamla tiders forbönder drygade ut kassan vintertid med att åta sig långkörningar åt andra, ungefär som dagens lastbilsåkerier. Forkörning var särskilt vanligt i Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Tröndelag.
De forbondeföreningar som finns i dag kör för att det är roligt, och för att hålla traditionen levande. Forbondeföreningen i Klövjsö kör exempelvis till Röros marknad i februari varje år, enligt gammal sed.

Det är andra året som moderna forbönder från Edsbyn gör forresan till Ockelbo marknad på gammalt vis. En natt har de till och med sovit under bar himmel.
”Man sover jättegott under alla filtar och skinnfällar. Det blir så tungt att man inte rör sig så mycket”, säger Martin Ståhlkloo.
Andra nätter har de övernattat i små stugor längs vägen. Natten innan de nådde Åmot bodde de i Rimetkojan mellan Gruvberget och Rimsbo, och sista natten innan marknaden stannar de för vila vid en stuga vid Gnupen.

Till vänster Ida Eriksson och Linn Gustavsson, till höger Martin Ståhlklo och Marianne Werlemar.

Det kan vara en tålamodsprövande långtur, farten är inte högre än cirka fem kilometer i timmen. Men får man träsmak på kuskbocken så är det bara att hoppa av och gå en bit.
”Men det är ändå inte målet som är grejen, det är själva resan. Det blir som att varva ned på minisemester”, säger Martin.
”Vi säljer lite egen ost när vi kommer fram, och så får andra sälja sina varor från våra vagnar. Vi får lite resebidrag av arrangören så att vi kan ta hem hästarna efteråt, men annars är det inget vi tjänar pengar på.”

Sista stoppet innan entrén på marknaden på lördag blir lite ompackning och lunch på Wij. Mellan kl 12 och 13 beräknas forbönderna köra in på torget i Ockelbo.

av Elina Sorri
2015-02-27

På bilden nedan närmar sig forbönderna Åmot norrifrån för en sista övernattning vid Gnupen innan de når lördagens marknad i Ockelbo.