Så ska Perslunda betalas

Perslunda kommunens största investering

Joachim Krüger förklarar hur Ockelbo kan ha råd med en ny skola

Perslundaprojektet kan vara den största investering Ockelbo kommun har gjort, eller kommer att göra. 100 miljoner läggs på en om- och tillbyggnad av skolan, som blir en av landets modernaste.

Innan investeringsbeslutet för nya Perslundaskolan togs av politikerna i Ockelbo, föregicks det av en grundlig prövning av kommunens ekonomiska muskler hos Kommuninvest, kommunernas eget kreditmarknadsbolag. Kommuninvest bedömde att 100 miljoner kunde rymmas inom kommunens lånetak och det blev också maxnivån i investeringsbeslutet.

Joachim Krüger är ekonomichef på Ockelbo kommun. Han håller med om att investeringen är i största laget för en liten kommun som Ockelbo, men poängterar att den helt enkelt är nödvändig.
”Vi bygger om skolan för att vi måste inför framtiden, skolans resurser kommer överlag att användas effektivare i den nya skolorganisationen. Med nya lokaler har vi heller inte längre samma underhållsbehov, och gör samtidigt stora energibesparingar”, säger Joachim Krüger.

När summorna hamnar i 100-miljonersklassen tappar man lätt perspektiven. Kunde man inte lika gärna ha satsat ännu lite till, för en helt ny skola?
”Det spelar förstås stor roll på sikt hur mycket pengar man investerar. Skolans resultat sitter ju inte bara i byggnaden, och pengarna kan gå till verksamheten istället. Dessutom tycker jag att det är roligt att Perslundas identitet blir kvar”, säger Joachim Krüger.

Investeringen tickar igång som kostnad i den kommunala budgeten när skolan blir klar i höst. Räntekostnader och avskrivningar blir återkommande poster i räkenskaperna. Kommunen har inte behövt låna hela summan, 100 miljoner, utan hade sparat lite i ladorna.
”Skattehöjningen 2008 var till just för det, att spara för de framtida investeringar man insåg skulle bli oundvikliga. Så det vi lånar ligger runt 75 miljoner. Dessutom är räntan historiskt låg just nu, den rörliga räntan ligger under 1 procent. Det är mycket billigare än vi räknade med i början av utredningen”, konstaterar ekonomichefen. 
Även amorteringarna kommer att ligga runt 1 procent. Avskrivningarna sträcker sig 33 år framåt i tiden, vilket är normalt i liknande sammanhang.

Men självfallet finns det vissa risker i den stora skolinvesteringen, vilket beslutsfattarna varit medvetna om hela tiden.
”Om slutnotan för bygget blir högre än beräknat, eller om räntorna skulle stiga kraftigt, så blir det givetvis dyrare för kommunen”, säger Joachim Krüger.
Skulle kostnaderna av någon anledning dra iväg i framtiden blir det politikernas uppgift att bedöma om en skattehöjning är nödvändig för balansen i kommunens budget.

av Elina Sorri
2015-01-20