Förord

Skogen, jorden och järnet är de naturtillgångar som genomsyrar Ockelbos historia. Människors känsla för myllan och furans växtkraft, blicken för och handlaget med flytande järn. Erfarenheter som förvaltats av många generationer. Människor som alla bott i denna landsända, gränsande mot Ödmården och den naturliga norrlandsgränsen.
Det måste ha varit i Ockelbotrakten Adam av Bremen stod i slutet av 1000-talet och reflekterade över människorna långt i norr om denna gräns som ”använder vilddjurens kjött till föda och deras hudar till kläder”. Kanske slog han sig ner här vid Bysjöstranden eller vandrade upp för Testeboåns dalgång. Kanske riktade han bågen mot något vilt och ätbart i Åmot, Jädrås eller Lingbo. Säkert fanns också kringvandrande familjer med på resan. Människor som redan då stannade till och slog sig ner i dessa vackra trakter. Ockelbo är en av de mindre kommunerna i landet men har ändå en omfångsrik och fascinerande historia.